Det är nu dags att lämna Tikehau för denna gång. Våra förväntningar om en inte så exploaterad ö uppfylldes. Ön är mycket liten, man kan sakta cykla tvärs över ön på ca 30 minuter. Alla känner alla och hälsar på alla 🙂 Kändes som om man var en av öborna, vi har haft fantastiskt väder varje dag (31 grader i luften och samma i
vattnet) 😉

Regnet som kom, kom på nätterna, vi vaknade av regnet då det knastrade ordentligt på taket. Pensionat Hotu som vi bodde på ordnade frukost (07,30) och middag (19,00) varje dag. Lättare lunch kunde beställas om man önskade. Det dukades upp till långbord och ingen började äta förrän alla var på plats. Som en riktigt stor familj. Frukosten gick i fransk stil, vi fick painrich och marmelad varje dag. Middagarna gick i fiskens tecken, vi bjöds på tonfisk (olika rätter) alla dagar. Det var gott. Vi trodde dock att det var kyckling en kväll men fick berättat för oss att det var fisk 🙂

Hotu (pensionatet) har 7 bungalows och några B&B, vårt ligger i mitten, vi har ca 25 meter till vattnet, perfekt. Solstolar och kajaker ingår. Palmerna står tätt på stranden och tur är väl det då solen är mycket stark. Det är alltså bara att dra med sig en solstol och placera den under en palm, vips så har du en perfekt plats, man måste dock vara noga med att titta upp på palmen innan man bestämmer sig för var solstolen skall stå. Palmerna är nämligen fulla med cocosnuts, det dunsar emellanåt till riktigt ordentligt och då är det en cocosnut som trillade ned från palmen, en sådan vill man ju inte ha i huvudet 🙂
Apropå cocosnuts så är det en av två verksamheter som gör att människorna på ön kan försörja sig. Några är fiskare, men hanteringen av coosnuts är störst på Tikehau. En kvinna berättade för oss att man plockar cocosnuts på ön, delar och gröper ur dem, lägger allt i en gryta, kokar ihop det för att slutligen skicka massan till Tahiti för fortsatt bearbetning till olja för hud, hår och till matlagning.
Vi hade tänkt oss att bara ta det lugnt på ön, sola och bada. Men…….vi kunde inte låta bli att boka två dyk. För när vi hörde hur alla andra pratade om Manta ray ( djävulsrockan), att de varit och dykt och fått se dessa fantastiska fiskar, så vi bestämde oss för att vi också ville se dessa fiskar. Vi hämtades av dykcentret med båt, åkte ut till the cleaning station, en plats dit Manta rays tar sig emellanåt. På denna plats finns småfisk som äter småpartiklar på Manta rays. Det var öde på the cleaning station så vi åkte ut från lagunen och ut på öppet hav. Vi gjorde där två härliga dyk där vi hade tur att få se två stycken Manta rays, så stora, de kan bli 2-6 meter mellan vingarna, vi såg även en turtle, en massa tonfisk samt många andra färggranna fiskar som vi inte kan namnet på. Under fikastunden på båten såg vi en massa delfiner i vattnet, de simmade bredvid och runt båten, häftigt. Plötsligt hoppar en av passagerarna över bord, gissa vem, för att hänga på utsidan av båten och filma delfinerna (Ari) medans båten följer efter delfinerna.
Tikehau och Franska polyneserna har gett mersmak 🙂

Det är snart dags att lämna Tikehau, väskorna är packade och vi väntar på skjuts till flygplatsen. Det känns tråkigt men vi får glädja oss åt kommande spännande äventyr

Om man nu ändå skall fylla femtio så är detta nog en av de bästa platserna att göra det på.

Hjärtliga hälsningar till er alla! Nina.

Vilket hotell vi kom till i går kväll, lyx lyx. Soffa, två toaletter, kök, balkong, air-condition mm. Vi anländer till hotellet ca. 01.00 upp kl. 06.00. Ingen frukost ingår, vi drog ut på stan för att inta frukost på ett café. Det blev kaffe och en choklad croissant, inte en frukost vi är vana vid. Vi hann med en shopping runda på den lokala marknaden där en traditionell klänning inhandlades. Tillbaka till hotellet för att ta taxin  till flygplatsen och avfärd mot Tikehau. Vi är i god tid på flygplatsen och tar en fika medans vi väntar på flyget och ser andra avgångar mot bla Bora Bora, vi har valt ett annat resmål som vi hoppas inte är så exploaterat som turistmål 😉

Vi når Tikehau vid lunchtid och blir upphämtade av hotellet, vi blir välkomnade av ägaren med en blomsterkrans runt halsen. Färden varar i ca 3 min och vi når fram till hotellanläggningen som har ca 7 bungalows, vår är i mitten, direkt på stranden.

Vi kan efter en cykeltur till down Town konstatera att detta resmål inte är exploaterat. Här jagas inte turister av annat än moskitos (på kvällen). Vi hittar en lokal butik med ett väldigt begränsat utbud av varor, men vi finner lite av det vi behöver. Vinet kunde vi dock ha lämnat kvar, odrickbart (måste vara Franskt).

Dagen avslutas med en gemensam middag för alla hotellgäster som en stor familj, ett 20 tal. ALLA utom vi pratar franska, hjälp…! Vi kan inte ett enda ord franska utom möjligen tack, god dag, smaklig måltid. Vi fick lära oss ett par inhemska ord under kvällen, nana = Hej då och mauruuru = tack. Men vi tror nog att det kommer att ordna sig efterhand, de kan lite engelska (fast de kan nog mer, men är blygsamma).